Ett kameraklick och Björnen tittar åt mitt håll, för Björnen har både fint luktsinneoch bra hörsel. Det som slår mig är hur ljudlöst Björnen vandrar genom skog och mossar man hör knappt ett knäpp. När det är som mest mörker ute i natten då vågar björnen sig fram till gömslet för att lukta och en gång såg jag en skugga alldeles intill gömslet omk. 7m. Det känns lite otäckt men man vänjer sig med tiden. En gång lekte par ungbjörnar några år gamla utanför gömslet när det var som svartast ute och de sköt i väg som kattapulter på några sekunder var de 70m bort så Usain Bolt hade bara kommit halvvägs mot Björnarna kommit. Vad jag har föstått så är Björnens muskler koncentrerad längst bak på kroppen för att kunna göra snabba utfall mot sina tilltänkta offer.Men personalen har övertygat oss att det inte är farligt så man får lyssna på dem så jag är ganska lugn. Men vargen då? Det tar jag till nästa blogg.